Mitt år i Kansas

WOW, Jag har tagit över en vecka med betänkte tid för att beskriva denna resan, en resa, som inte för alla minnesluckor i hela världen kommer att glömmas. Minnen från denna resan sitter allra längst in, alldeles för nära hjärtat för att beskriva med ord!!!.

Trotts denna dryga en och en halv vecka av betänketid är det ända jag kan säga,..

 Jag skall tillbaka någon dag!!

Jag vet inte om det någonsin kan bli det samma,..Samma perfekta mix människor, samma skratt och tårar, och samma kärlek till omgivningen! Kommer det vara samma hajar vi simmar med nästa gång, Eller samma sköldpaddor vi snorklar med? Samma poseringar framför kameran på vulkanen eller samma surfar killar som lär oss att stå på brädan?

Men för att inte göra historien allt för tråkig med att säga hur ingen annans resa kan bli lika bra( även om det är sanningen) så skall jag vara rättvis och berätta om min resa från början till slut, Jag hoppas verkligen ni som läser detta gör de samma. Hawaii är paradiset på jorden!

Landar på Honolulu International Airport, Känslan av de tidigare 5 timmarna jag spenderat i LA sitter fortfarande kvar. (Läs och se bilder från i inlägget nedan)

Klockan är nu 1 på natten, Spänd och förväntansfull sitter jag i bilen på väg till paradiset. Men också i väntan på mitt första tecken på svenskt liv i Staterna. KARIN!

Min närmsta vän och barndomskompis, min egen skugga och min självfreden.

Vad jag dock ser när jag vandrar upp på perrongen till vårt sovrum är inte ett ansikte jag vanligtvis ser på Karins kropp. Det är ett förvridet, cuazimodo-ansikte med ett skrikande uttryck på limmat. Det var som att stänga av ljudet av en skräck film.

Nej, förlåt Karre, så ful var du inte, men det var känslor som kom upp vid denna stund som jag inte trodde fanns! Skrik utan toner och skratt utan ljud. Vi, som vanligtvis tillbringar 95 procent av min dag, 95 procent dagar om året, hade nu inte sett varandra på 6 månader.

Obeskrivligt. Oboj vad jag har saknat henne!

Därmed var jag välkomnad till Hawaii!!!

Men innan veckans historia börjar, Camilla är en tjej från Stockholm som jag känner genom en kompis och träffade i Stockholm innan jag åkte.

 Söndag:  Åkte vi till en marknad där det blev mycket shopping! Bikinis, shorts, solhattar, handdukar, beachvaskor, t-shirts o soverrnier...ja allt man kan tänka sig. Jag och Camilla fick också för oss att vi skulle prova cyklop och simfötter, men blev argt utskickade ut ståndet med en gubbe som börjar slita va Camilla fötterna då hon stå i dom på asfalten.

Efter supershopping tog vi våra handukar och hoppa ner till beachen, där vi genast hittar en ”hang loose-surfare” som lånade ut brädan och vi fick prova på att surfa,där skedde också mitt första riktiga glid ståendes på brädan, mäktigt! Kvällen slutade på resturnag sizzler med färsk ananas och Diet coke!...

Måndag var det tidig uppstigning och cirka en timmas vandring upp for Dimond Head med utsikt över hela ön och rakt ner i gapet på den tidigare väl fungerade vulkanen. Det var en lång färd, men mördarn värd då vi väl var på toppen.

Det var sedan en heldag på en paradis-lokal- strand som var ett provsmak på va resten va resa skulle bjuda på.

 På starnden satt gittarr spelande surfare under palmerna och på stranden gick dreadlocks-grabbar med brada under armen.

  

Middagen  ägde rum på Hardrock cafe,där vi firade italienaren, Dario´s 18-årsdag! 

Kvällen avslutades strosandes runt på gatorna i Waikiki och kvälls-talk i sanden. 

Onsdagen började med Dole´s ananas plantage på morgonen där vi såg hur ananaserna i signalen odlas och kommer från. 

Våran resa bar sedan vidare till NORTHSORE, som anses ha den bästa surfingen i världen. Vi åkte sedan ut mitt i havet med motorbåtar för att SIMMA MED HAJJAR!!! Det var inte att leka med, sjukligt coolt var det faktiskt.  Jag, Karin, Camilla, Fabian och Joanna simmade tillsammans..  medan "hajmannen" slängde i fisk remsor precis jämte oss, så där gällde det att hålla in tårna. GAAAH, vi fick som mest 8 hajjar runt oss samtidigt! SJUKT COOLT VAR DE!!!

     

Efter Simningen åkte vi till en North Shore beach, först då förstod jag varför det anses vara den bästa surfningen i världen, North Shore är inte bara känd för bästa surfningen, utan lockar också till sig  kändisar från hela världen för att komma dit och äta deras, som det säger, världens bästa Shaved-ICE. Nog var den riktigt god men Karre och jag lyckades ganska enkelt, med glass överallt, ställa till med att ägaren fick komma med vatten slangen och städa efter oss.

  Kvällens Slutade sedan på Italenisk restaurang med nöjda magar!

Karre      Josie

Torsdag började vi morgonen på Pearl harbour, vilket var väldigt intressant och vackert!  jag somnade dock till den sövande rösten som pratade på filmen innan rundturen av den sjunkna U.s.s Arizona. Delvis var det för att efter jag, Karin, Bill och fabian suttit uppe halva natten och spelat Bullshit , plus att Karin tagit mitt täcke( hon själv levde på flygplansfiltar som vi snodde med oss från flygplanet) hela natten.  

Hur som helst, Efter Pearl Harbour åkte vi till Polynesian Culture Center. Vilket var hur kul som helst  med trix, fix och dans från Polynesian öarna. Vi lärde oss hulahula dans, olika Tahitiska replekar, dans ritualer, trumspelande och massa mer.  Vi hoppade också in och åt buffé, där mitt val var givet, sushi serverades i mängder!!!!

på kvällen var det ytterligare någon Polynesisk sak, liknande en musikal, men jag förstod aldrig var som hände där riktigt....

 

Fredag var det snorkling, med både fina växter, fiskar och sköldpaddor i ett stort naturreservat som låg gömt från all civilisation, ner i en djup dal, med underbart vatten!!

 Efter snorklingen begav vi oss till waikiki och solade och bada, och åt otroligt god middag! Här har jag en bild på ett fint konstverk jag lyckades åstadkomma på shaun´s rygg! läckert va?

 

Jag hade också min sista kväll med karin och fick tillbringa tid tillsammans i den finaste solnedgången jag någonsin skådat!! 

ÄLSKA WAIKIKI!!

Lördagsmorgon var det jobbig packning och städning, som tur var gick det rätt fort!

Vid lunch tid åkte karin hem!! sorgligt med stort kram kalas!!! jag skulle nu släppamin bästa vän för samma hejdå som jag gjort cirka ett halv år tidigare!

Efter lite snyft och tårar fortsatte dagen med shopping i ett stort köp center, där jag efter bara några minuter efetr lunch blev ganska less på. Jag och 10 andra utbytesstudenter, inkluderat Camilla åkte därför över till vår älsklings beach WAIKIKI med en cab. Där camilla låg och solade medan jag och grabbarna hyrde var sin bräda och surfade i circa 1,5 timma! HUR KUL SOM HELST!!

För att sedan avsluta vår färd på det perfekta sättet tog vi en limousin upp på toppen av parkeringen där vi alla skulle avsluta vår bästa resa någonsin!!

 Good Bye Hawaiii!!!

 Jag och 2 andra utbytes studenter från Kansas, Bästakillen på jorden Dario, från Italien och en tjej somheter Joanna från Tyskland, landar i Californien med en omlagd restid; från 20 minuters väntetidtill 5 timmar på Los Angeles Flygplats.

Jag läser tabellen och när vänder mig om möts jag av tvåtrötta och hopplösa ansikten, något som intereflekterar av sig! ”Vad kan man inte göra i LA!” sägerjag, flickan med drömmar om Hollywood och ett OC-liv!

Ochpå den vägen vad det... Cab ner till Santa Monica, Doppafötterna i första amerikanska havet, västkusten,Tivoli på Stranden, Vacker solnedgång, Life gaurds and volleyboll spelare, Middag på torget, Street-dansare ochförsäljningar, 

Nattlivet börjar kännas av redan vid 7 tiden.................... 

Tillbaka till flygplatsen...

man bara önska den historien fortsatte, men jag antar att 

det betyder att man måste tillbaks!