En vecka avverkad!
Jag tycker de känns som mer, inte för att det är tråkigt, men det har hänt så sjukt mycket!
Jag har just kommit lite mer på fötterna vad de gäller skolan, jag måste inte längre fråga efter "the 400hallway" eller efter vägen till mitt skåp! Jag är nu mera med i drama gruppen, jag har audition på måndag!
Vi skall få manuskriptet en kvart innan, och vi skall kunna det då vi går in för audition. Jag är körd, med tanke på mina(och gugges) engelska kunskaper! PLUS mitt alzheimers-minne!
Jag har också hängt med en Stockholms kille, shoppat lite, vart på drama möte, käkat middag och kollat på bio. Jag säger bara en sak, gå och se Tropic Thunder!! Föresten, Jeffery var också med!.. de va ingen date.. Sorry Vendi, jag fick inte säga den gyllne frasen!
- It´s a date!...
...Stört rolig film i alla fall! Jag kan också meddela att jag läser på som attan inför körkortet, onsdag har jag skrivning!
Och i morgon skall jag på picknick med 40 andra utbytesstudenter. Min helg har varit fullbokad, skall fortsätta med samma tempo hade jag tänkt!
Denna veckan har jag också betat av 5 lektioner av Amerikansk historia! Någon som tror att jag tycker den klassen är rolig!?
-- maaaha, du gissade rätt, den är så långt ifrån enkel och rolig som man kan komma!
För tillfället har vi lite snabb genomgång av allt eleverna skall ha läst de tre senaste åren, vi repeterar... whaaat?
Jag har inte hört en hundra del av vad grabben snackar om, och dessutom försöker jag koncentrera mig på vad tusan han egentligen säger! mamma...hjälp
Men asså jag tänker på grund av Mr. Hitchcock, gå ifrån mitt vanliga motto: "Jag löser de!"
Vad jag mer löser är sånglektioner, jag har en rå skön sånglärare som heter Carrie, han har jultomte-skratt och har absolut gehör! Kören har massa sköna karaktärer och är super kul. Jag älskar både teamsports och wight-lifting, även om jag är ganska ensam om att dusch tyvärr, jag har exakt, 5,37 minuter på mig för att sedan springa till Acting!
Även Photography är klockers!
Att varje morgon börja med ett skratt är underbart. I denna klass går nämligen en mongoloid kille som heter Jack. Han surprisar varje morgon med en ny outfit. Vanligtvis innefattar hans kostym en blå tight tröja med kuddar och strumpor innan som muskeluppbyggande. Han är olika seriefigurer varje dag, och han kallar sig själv för: "Jack, the ladies man!" Han är skärpt, och en riktig stämningshöjdare!
Jag trivs sjukt bra och min familj är så underbar att man inte kan tänka sig bättre, hemmatider eller regler är inget som existerar i huset och en tyst minut är inte att räkna med om mammsi är hemma! Skolan är precis som i filmerna och jag har sjukt bra klasser, bara roliga ämnen( förutom historia som är obligatorisk)... Men'
...Jag känner mig faktiskt lite ensam, inte de att jag inte har någon att prata med, jag har folk runt mig helatiden, jag vet inte hur många gånger jag både har fått höra och säga mitt namn, jag är en liten kändis, det är skit kul... Men vänner då?
Riktiga vänner, sådana man tog för givet hemma?
...Jag är absolut inte ensam, det är de sista jag är. Jag har bara inte insett tidigare hur mycket kärlek jag får från mina vänner hemma. Jag har alltid saker om och kring mig. När jag kommer hem från skolan, står alltid någon kompis i köket redo att äta "rostisar med oboy på( även kallad "kimmen macka") eller frukt sallad till OC i sängen. Jag har Kullviksbästisarna 200-300 meter ifrån mig. hallå? ecko!! ni är inte där längre!
Jag vet inte om det är att jag växt upp på fel sätt, men jag inser nu att detta året kommer bli annorlunda! Grymt annorlunda. och förhoppningsvis grymt braa!
BTW, Ni vill inte ens veta hur folk presenterade sig! här är ett provsmak:
- Heeeey, Im summer, I am in your choir. Your so sweet and beautiful. I love your hair and you eyes. I just can´t wait to get to know you. I would love to be your friend Josie!
- No, ...I can´t ...wait either... eller? Det är sant, exakt dessa ord!
Men jag har inget emot människor som är framåt, så jag tror jag stannar ett tag till!
Saknar er alla och Sverige sjukt mycket! Blir jätte glad av att se att det är så många som checkar in bloggen, älskar kommentarer och tar del av varenda, med hela mitt amerikanska hjärta!
Peace out, Josie!!
