Jag har nu uthärdat 2 dagar av High school, och uthärda är de sista ordet som borde användas!
High School stämningen är precis som den skall vara, jag bara ÄLSKAR de! Jag tror inte att jag överaskar någon när jag säger att chearleaders, niggahs och fotbollskillarna är där dom skall vara.
Själv, springer runt och känner mig hur vilsen som helst i en skola med 1700 elever och säkert lika många salar och korridorer! Jag var verkligen sämst i hela min förra klass på att komma i tid, jag lovar jag slår mig själv(mästaren i försening) med häst längder nu!! Jag har samman lagt haft 14 lektioner dessa två dagarna. Jag har kommit sent till 13 av dom!
Och jag insåg ganska snabbt att den bästa ursäkten är, Sorry, I´m a swed! ( vilket betyder kolhuvud på engelska)
Jag har också fått prova på hur det är att vara kändis. Det skönaste med det är att det aldrig skulle hända i Sverige. Om vi föreställer oss en ny elev från ett lite konstigt land, som vi inte vet så mycket om, säg Polen..Inte ett litet ruttet ägg skulle ta hand om den eleven.. sjukt tråkigt! Jag, on the other hand, jag är famous. Jag har absolut kommit till rätt land för nykomlingar.
Folk tar kontakt utan att man säger ett ord, jag blir inte ensam en sekund utan att någon är och pickar mig på axeln. Är du ny?, är du utbytes studenten?,är de sant att du är från sverige? två killar kom fram till mig i korrideren , vid två olika tillfällen idag och sträkte fram handen, -Hej Josie! du är utbytes studenten. Jag tänkte bara introducera mig själv, Jag är john! kul att ses.
Dra till med den nästa gång ni träffar en Polack grabbar!
Efter att ha varit inne hos rektorn och ändrat schemat 3 gånger fick jag slutligen de klasserna jag ville ha med rätt lärare och elever. Jag vet där emot inte om dom var lika glada av att ha mig. Åtminstone inte Chris!!
Here comes the story: Det är team sport-lektion. Första lektionen skall vi ha soft ball.(vilket är ganska likt svensk brännboll, fast med baseball racket) Som alla vet får man 3 försök på sig. Och här gäller det att träffa "kastarens" kast, inte kasta upp den själv...
Första: rakt ner i marken... jag ursäktar mig och säger att jag är svensk!
Andra: rakt upp i himlen... jag kommer aldig täffa tänker jag.
Tredje: miss!... skit också! aja. jag får springa på någon annans, det är trots allt första gången.
Men så skriker en Chris, en kille i klassen, One mooooore!!
Jag får ett försök till och jag träffar klokrent, inte iväg dock. Utan rak emot Chris, han får bollen stenhårt på smalbenet och jag ser hur han bar håller inne tårarna, för de gör så ***** ont. "You´ve got some skills huh?!" hör jag röster skrika från ute laget...
Killerskills? åh herre!.. men jag antar att han kommer komma ihåg mig.
Jag har också haft de lite tufft på andra håll också. Jag har väldigt svårt att bestämma mig vad jag skall göra, först tänkte jag på dans elelr chearleading, tryouts har redan varit...
volleyboll, njaaa.. kommer få spela med yngre....
Golf.. nej, nej, nej! jag blir ju trött bara av att spela 9 hål med mamma. man övar varje dag.
Gayclub!! Sounds great... Där kommer jag hitta de absolut skönaste profilerna!
Det kan låta speciellt, det är det också! Men skolan erbjuder så sjukt mycket att göra och jag har insett att jag kommer vara involverad i precis allt. Gayklubben är bara en av 10 klubbar jag kommer vara med i. Men den skall faktiskt bli sjukt kul att vara med i, jag har redan träffat en klockren gay i kören!! Tummen upp för honom!
Varför jag valde att inte ta någon sport denna "semestern" är för att vara med i vår dramat och musikalen. Det är tre semestrar och jag vet att jag skall vara med i fotboll en av dom. jag får se vad de blir. Men jag tränar två gånger om dagen, plus att jag går ut och springer varje dag och går ut med hundarna, så jag kände att de fick räcka...
Idag har jag varit och ätit middag med några kompisar på T.G.I. Friday och haft sång lektion. Jag har fått en privat sånglärare, som ger mig lektoner hemma, vilket är aaawsome! Jag vill också med mycket stolthet meddela att jag börjat läsa till körkortstestet, jag är snart där.. bilen bara står där och retas med mig varje morgon för att jag inte har körkort!
Jag vet inte vad jag skall berätta mer, det händer saker exakt hela tiden men jag uppdaterar snart igen..
(Jag skall försöka få ut några bilder också. men jag har inte riktigt klurat ut hur man gör ännu..)
Skönt att jag har suport från andra sidan, folk som läser och kommenterar! jag läser allt ni skriver, och jag saknar er.... lite!
American-big-mama-hug!
P.s. From now, I go by Josie. D.s