Mitt år i Kansas

Josefine Sjöstrand

Coldplay!!! 14 november

För er som inte hört i historien bered er på något STORT!

Konserten ägde rum Down Town Kansas City där jag och min kompis Nhu laddade upp med QuickTrip drinks och va dyng-taggade!

Men när vi väl kommer upp på våra platser inser jag vad jag har framför mig och blir genast ganska nedstämd. Våra platser var längst upp på högra sidan var scenen.... och inte nog med det.

När vi trotts platserna klämmer i med våra bästa stämmor till Coldplay lyricen har vi dessutom en 45-årig kvinna, om hon nu är värd att kallas det, Stämningsdödare! 

GÅ HEM! tänkte jag och tog min kompis i handen för att sedan bege oss mer mot golvet som var full knökat. Med ett enda tappert försök fick jag en utskällning av vakten som jag ganska lindrigt slank utan större smärtor med min inövade svenska axsang. 

Istället traskar jag och Nhu upp en bit och hittar en helt ledig rad, med en konstigt bord mitt i publiken, varför står ingen här tänkte vi och hoppade in på inte allt för bra platser, men trotts det  dansandes med bräckta stämband. 

Konserten var Helt sjukt bra, eller som jag skulle uttryckt mig på denna sidan Atlanten " a blast"!!

Vi vi inte förstod förrän personal med avspärrnings band kom upp, var att...

Det så kallade BORDET var inget random bord mitt i publiken, utan visade sig nu vara SCENEN där han skulle spela final låten på, vilket också råkade vara min älsklings låt:   The scientist 

Våra halv bra, random platser förvandlades nu till platser som vilket galet Coldplay fan skulle betala multum för att ha. Och med bara en liten lätt vridning 180 grader så låg våra armbågar på scenen. 

RESULTAT: 

Chris Martins ropar att vi är awesome, ger hans pliktrum, hans munspel rakt i handen på ett par galet svettiga tjejer som står och nuddar hans fötter (vi) och jag tror att jag överröstade en och annan ton också!

45- åringen kan ju sitta där uppe och ruttna om hon vill!

JAG SATSADE PÅ EN SJUKT ROLIG KVÄLL! som definitivt blev över förväntningarna! 

Här är en blid från efter konserten då jag hittade en rå chill grabb som åkte runt på en maskin... för att se mer från de gå in på  www. jätte-jätte-jätte -onödig-bold-för-denna-bloggen.com

Tack for samtalet, kanndes som om jag var dar med dig darling!!



Love

Tjena.

Här hemma lyssnar vi mest på julmusik och dricker kladdig glögg med sega russin som fastnar i tänderna när man av misstag biter i dom.

Kommer bort till dig en sväng,verkar mycket bättre.

Kram.Martin

heeeeej josefine! du verkar ha det jättebra! vill oxå åka till usaoch äta knäppa grejer, fånga fånga munspel och vara med på homecoming;)

gör fortsatt galna grejer så jag kan ha nåt kul att läsa!

kommer sakna dig på nyår

hoppas allt är bra (L)